Jag gick och funderade på mina och Martas (min först bil en Renault 19 16V) minnen tillsammans. Vi hade en helt underbar tid tillsammans från då jag körde henne första gången till hon såldes. Vi har gått egenom mycket hon och jag.
Första gången jag körde henne hade hon precis kommit hem från en renovering av bromsarna. När det gick i 160 km/h slog jag av trotts att hon ville ha mera. dagen efter när jag skulle parkera henne på skol parkeringen så ramlade höger bak beläggen bort. Trotts att hon hade varit på genom gång!!
En kompis fordons lärare fixade det med ståltråd. Sen iväg till besiktningen (rätt stavat?) för påställning och de sa inget alls om det. 
En annan gång så körde vi i 120 km/h igenom en kurva som man ska åka i 50 km/h igenom. Det gick med en stor och fin sladd utan retur. Det var sommar och asfalt mot däcken. Det är en av de dummare saker vi har gjort tillsammans. Jag tackar Gud för att han var med oss då.
Hon ville mycket hellre vifta på sin fina rumpa än åka ditt fronten pekade när en kurva kom. Hon var en tokig bil.
Vi har gjort mycket flera saker både lagliga men mest olagliga saker (de är faktiskt de som är roligast, tycker jag) hon och jag.
Hon såldes
samma helg som Attitude hade sin träff vid Malmby flygfält. De ringde faktiskt en månad efter och tackade för ett bra köp. Sånt är alltid roligt att höra.Hoppas att flera skriver vad ni har gjort med eran första bil.
PS. Hon heter Marta efter min fästmös andra namn. Det passade faktiskt bäst in. DS
